Hur hittar man terminologin?

Terminologi är ett vanligt (och kanske lite missbrukat) begrepp i yrkessvenska-sammanhang. Någon får inte jobb, förlorar sitt jobb, misslyckas på en utbildning, etc, och eftersom personen redan har gått på SFI antar man att problemet är avsaknad av kunskaper i yrkesterminologi.

Jag återkommer ofta till övertron på två saker när det gäller integration: yrkessvenska och praktik. Att praktiken inte får invandrare att börja prata svenska helt magiskt visade Karin Sandwall föredömligt i sin avhandling för några år sedan, men så var det det här med yrkessvenska. Många tror att det går ut på att lära sig så många substantiv som möjligt. Kan man substantiven så kan man arbeta, tycks vara tanken.

Jag tror inte på det. Det handlar om att behärska en så pass stor del av allmänspråket och dess uppbyggnad att man klarar av alla de olika språksituationer som kan uppstå på en arbetsplats.

Betyder det att vi ska sluta undervisa i yrkessvenska? Det tycker jag inte, men vi ska kombinera yrkessvenskan med det viktiga allmänspråket, och vi ska inte tro att yrkessvenska handlar om att plugga in ordlistor med substantiv. Så till syftet med detta inlägg: Hur gör vi som lärare för att hitta de termer som eleverna behöver, och hur vet vi att vi har valt rätt term?

Om man inte använder någon av de utmärkta läroböcker i yrkessvenska som finns behöver man skapa egna uppgifter. Säg att du undervisar i yrkessvenska för byggbranschen och ska prata eller skriva om olika typer av balkar som används när man bygger hus. Vart vänder du dig för att hitta ord? Who you gonna call? RIKSTERMBANKEN!

Rikstermbanken är en nationell termdatabas för olika branscher, och den är skapad av Terminologicentrum (TNC) som ägs av bland andra Svenska Akademien.

I Rikstermbanken kan du söka på till exempel ordet balk och få en rad träffar från olika ordlistor och lexikon som man annars inte når, till exempel TNC:s egen “Hållfasthetsordlista” från 1977. Poängen är att man kan hitta olika användningsområden och olika typer av balkar, nämligen:

enkel balk
fribärande balk
fritt lagrad balk
hög balk
jämnstyv balk
konjugerad balk
krökt balk
plankrökt balk
rak balk
votad balk

Dessa olika balktyper ingår inte i mitt basordförråd, men en ingenjör, arkitekt eller snickare kanske har nytta av orden. En annan fördel är att många av ordlistorna man hittar har översättningar, som till exempel Skanskas byggordlista från 2017 som berättar för oss att balk heter beam på engelska och  جسر  på arabiska.

Det finns även en städteknisk ordlista med från 2015 som kan vara bra om man jobbar med yrkessvenska för lokalvårdare. Tyvärr går det dock inte att söka i enbart den ordlistan, utan man söker alltid i samtliga ordlistor som finns i banken. Det gör att Rikstermbanken inte fungerar som ett verktyg för elever i yrkessvenska, vilket verkligen är synd. För oss lärare och läromedelsförfattare är det dock en tillgång.